Nu kommer äntligen inlägget om Henrik! Och självklart svar på om vi ska stanna eller inte...
Sedan Henrik skadade sitt knä (korsbandet) i mitten av Oktober har det varit fullt ös med Rehabträning. Efter en Korsbandsoperation får man räkna med ca 8 månaders rehabilitering innan man förhoppningsvis kan vara tillbaka på banan igen. Självklart kan man vara tillbaka snabbare men då är ju också chansen till att knät ska paja igen ganska stor. Varför ska man stressa på något när man vet att man vill spela ett visst antal år till? Dumt om du frågar mig!
Henrik tränar nu 6 pass i veckan ca 90 minuter varje gång. Det är mycket styrketräning men som alla vet är det bra med variation så han kör även en del stabilitet, stretching samt kondition. Det sistnämnda har han egentligen bara hållit på med de senaste två veckorna. Nu är det inte så att han löptränar ute flera gånger i veckan utan det blir kanske en gång i veckan samt löpbandet på gymmet. Om man ser tillbaka till den 23/11-10 då han opererade sig tycker båda jag att det gått väldigt snabbt med att komma dit han är idag, trodde att det skulle ta längre tid. Enligt sjukgymnast och läkare ser det väldigt bra ut och han ligger före med utvecklingen. Håller bara tummarna för att det fortsätter såhär.

Här i Schweiz jobbar Henrik i lagret på en sportbutik men på gott och ont har det inte varit något att göra vilket har inneburit att han har varit hemma hela dagarna. Detta bidrar ju även till att han har haft möjlighet att lägga ner så här mycket tid på sin träningen. Självklart är det inte kul att gå hemma hela dagarna och visst har det varit fruktansvärt långtråkigt vissa stunder speciellt när jag och barnen har varit hemma i Sverige. Men jag förstår honom fullständigt. Så himla kul att gå hemma är det verkligen inte. Förstår mig inte på dom som väljer att inte jobba, jag hade blivit helt knäpp! (men detta kan vi skriva om i ett annat inlägg)
Idag har han i alla fall börjat jobba igen så nu är vi tillbaka till verkligheten och jag vid spisen :o) Nu när Henrik är tillbaka på jobbet kommer det helt plötsligt bli en ganska stor förändring mot vad vi haft de senaste månaderna. Vissa dagar (jobbdagar) kommer det att bli Jobb, Rehabträning samt som hjälptränare för Wiler.
Japp, det stämmer! Han har numera sadlat om till hjälptränare, eller tränare och tränare. Tanken är inte att han ska hålla i träningarna utan mer bidra med lite tips och råd under träningar och matcher. Efter mycket skriverier och dålig atmosfär (enligt mig) valde klubben att inte förlänga kontraktet med den dåvarande tränaren. Efter åtta år i klubben med ett visst antal vinster så förstår jag att man kan känna sig besviken. Men, jag tycker ändå att man ska fullfölja sitt tränarjobb, att ta laget till en seger både i cupen och serien! Den fd tränaren lyckades inte med detta och fick lämna laget med omedelbar verkan. Man hade inte gjort klar med en ny tänare vid tidpunkten så Henrik blev tillfrågad av klubben att tillsammans med Olle Thorsell ingå i ledarstaben. Olle är numera huvudtränare, andratränaren är kvar som tidigare och efter det har vi Henrik.

               

Lördag 5/3 är det dags för final i cupen mot Grasshoppers så vi får väl se om han kan få sitt första Guld här i Schweiz (som tränare)

Ska vi stanna ett år till? JA!!!!

Det känns så himla kul. Vi trivs helt underbart bra här och om Henrik inte hade fått chansen att spela en hel säsong i Schweiz hade varit så fruktansvärt tråkigt! Men nu kör vi alltså på ett år till och siktar på guld i cupen, serien och sen att ett år senare ta tillbaka guldet till Sverige under VM i Schweiz.

Hej så länge!!!